Dagen av alla årets 365 dagar att verkligen partaja här i usa är 4th of July, vilken folkfest! Vi må vara ickeamerikaner, men precis som de människor vi bor tsm med som är intresserade av våra svenska högtider och traditioner så är vi minst lika nyfikna på deras - åh fest säger man aldigt nej till! speciellt inte om det involverar massa folk och fyrverkeri :)

vaknade hur som helst upp hemma hos mig jag och denice, klädde oss i ränder och stjärnor i blått/rött och vitt och tog följe med min familj ner till downtown menlo park för att äta frukost och kika på paraden. Inte mycke senare kom vi inn i rätt stämning, hämtade upp sara och tess och körde inn till San Fran och fishermans wharf. Men som alltid när man bor i en oförutsägbar stad som san fran så blir det sällan som man tänkt sig. Bil i all ära, men vilket elände det var att hitta parkering. Så i samband med jakt på en p-plats passade vi på att turista lite och tog oss b la upp till två utkiksplatser. Framåt sen eftermiddag bestämde vi oss för att det fick vara ok att betala $30 för parkering och begav oss ner till hamnen och folkfesten, smällde i oss en in-n-out burgare och var glada i stundens glada fest atmosfär. Dödade 3 timmar till, köpte picknick, svepte inn oss i filtar (tro inte att det är varmt i sf om somrarna inte, förjävligt) och satte oss ner i gräser tillsammans för att inta fyrverkerierna. puff puff puff, en halvtimme varade spektaklet för att sedan ställa kurs inn mot stadens gator som kantades av vad det kändes som MILJONTALS bilar och människor. Feeling.

Avslutade kvällen på en bar med diskussioner med seglarpojken om alla hans resor och äventyr. Allt på charmig nya zeeländsk dialekt. Tack Denice & Sara för en förtjusande kväll som går till historien som oplanerad, spontan och förbaskat rolig.

jag har det bäst när jag är med dig


vi trivs tillsammans

trion

Jag har efter min första 4th of July kommit underfund med att det är en dag att fira med de människor man tycker allra bäst om. Lite som nyårsafton hemma, ni vet kvällen kan bli lite som den blir. det viktiga är med vem man är
så i detta fallet vill jag att frida grundström ska veta att hon var saknad!