Fan, har sa mycket att beratta men internetet ligger nere for sjuhundrafemtioelfte gangen det har aret!!!
I will be back shortly with a followup

ha en fantastisk helg

Malhin och Sara står för underhållningen

Jag har en väldigt bra kompis, Frida Grundström heter hon och snart är det Frida Grundströms födelsedag. Detta firade vi några veckor i förväg, då vi i Lördags eftermiddag skruv på partey humöret till hundra, satte paraply drinkarna där dom skulle och slog klackarna i taket på en limo! Det var en kväll som går till historian och som vi sent kommer att glömma. Limon tog oss in till San Francisco där vi dansade sönder våra skor på dansgolven, jag hade höga förväntingar då en fågel hade viskat i mitt öra (andrea sällström tror jag bestämt att det var) att "The Hills" stjärnan Stephanie Pratt skulle fira sin födelsedag på samma klubb. Inget resultat! Men jag hade de jag behövde med mig, minus en faktiskt, som halvägs in bestämde sig för att hon fått nog och hoppade av (aldrig mer)

Hem med mig följde sedan Mickis och Evelina, vid 5am snarkade vi och vid 8am vaknade jag av osannolikt mycket näsblod (!) och de va de. Precis då med fick jag en liten lapp instucken under dörren, hostmom. Hon ville tacka för den fina morsdag presenten jag och barnen jobbat på under veckan! :)
Vid 10 fick jag upp mina vänner och föreslog spontant en trip till Great America. Ja tänkte, en "dagen efter" har aldrig spenderats på ett nöjesfält förr. Det kan va kul!

Resten av dagen har jag väntat på att datorn ska gnista till och hitta en anslutning, det tog fram tills nu. Under tiden tog jag en lagom nap på 3 timmar. Återigen har jag haft en bra helg och uttrycket "jag lever för helgen" används over and over again av en anledning :)

Gott folk

Jag vill hemskt gärna ge en liten helgupdate och även kostatera att vi snart är inne i april och upploppet på mitt år i usa kan börja. San Francisco, Menlo Park och Kalifornien fortsätter att imponera. 30 grader och sol hela helgen och massa äventyr, som gräddet på moset har jag äntligen fått uppleva nattlivet i san francisco nu också och en första utgång på 8 månader var guld värt. Gud va kul det var! förutom det bjöd lördagen även på en morgon promenad i the foothills med Fridis, några timmar i solen på Stanford och ett au pair möte på laserquest.

Söndagen var värsta bra den också, började med att vi vaknade upp hemma hos Linda i San Fran tog Linnea med mig hem i bilen för att invänta en god pannkaksfrukost på uteserveringen på staks, efter detta en liten shoppingrunda sen hem för att förbereda eftermiddagens aktivitet då min familj och Linneas familj hade en bar-b-q med tillhörande hocketrunering ute på gatan.

veckan som kommer nu är Z ledig från skolan och jag lär känna av skillnaden, vi har för tillfället inte mycket inplanerat men ska imorgon försöka påskpyssla lite. Måla ägg och göra påskort och förhoppningvis sker detta tillsammans med Frida och hennes unge. Innan dess ska vi dock upp i ottan för en tidig morgonpromenad, fan vad duktiga vi är fridis. klockan är ställd på 05.45


Perfekt start på dagen med en powerwalk över dom grönaaa kullarna

Jag trodde det var borttappat på posten, men efter en lång resa över atlanten dimper det så äntligen ner i brevlådan; 2 kilo svenskt lösgodis. Tack familjen, tack :-)

Jag sitter just nu och tar det oförskämt lugnt för att vara arbetstid. A sover och Z är i skolan, i eftermiddag blir det läxläsning och ett läkarbesök. svish svish så var det nästan torsdag. tjao

är precis hemkommen från en spontant, riktigt kul kväll hos kajsa. Det bjöds på tacos och oscarsgalan stod på shcemat som kvällens underhållning, även om vi hade klarat av att underhålla oss själva rätt bra. Gud va jag skratta. Men så är det också den enda magträningen jag fått på ett tag :)

ett av kvällens roligaste framlägg kom från kajsa; man säger ju en rädd sköldpadda. Men hur säger man samma sak om det hade gällt ett lejon? prova. det är en sån omöjlig fråga som man bara vill gräva fram ett svar på men det går liksom inte.

det är söndagkväll och det är sådant här jag sitter och funderar över, imorgon piper klockan lite tidigare än vanligt för jag ska upp och ta mitt kalifornska körkort om det vill sig. sist jag vart där fick jag se på hur amerikans byråkrati kan te sig. Körkorts kontoren lyckas samla alla dess möjliga kostiga människor, massa massa människor på ett och samma ställe som är där av olika anledningar men som ändå måste stå i samma kö. kommer dit; får grönt ljus och de säger att jag har alla papper som är nödvändiga. 2 timmar senare när det är min tur "ma'am you need your social security number" but but but but börjar jag stamma då. jag sa åt kärringen i luckan att jag inte har något och hon sa att det var ok. stod och argumenterade en bra stund, blev hotad med att tillkalla security och jag fick tacka för mig. but now I'm back. huhuhu

Sista dagen i bedårande Seattle och gud vilken dag, precis hemkommen från en långpromenad igenom delar av Bellevue. Ännu en dag med klarblå himmel och strålande sol :) hur var det nu, mer snö påväg hemma hörde jag? huhu. Satt en lång stund på starbucksuteservering med solglasögon, bara kofta och en iskall frapp. Yum! Man blir helt uppsluken av solskenet.

Ikväll blir det middag med töserna, de få som faktiskt kan. Flytten kommer ju lite hastigt. Sen sover jag hos denne för att sedan sätta fart mot flygplatsen imorgonbitti! NU: PACKNING


ni får gräva djupt under snön för att se lite vår
men titta vad jag stötte på

(till er som inte vet)

sitter just nu med en latte i handen, datorn i knät framför den öppna spisen på starbucks.
starbucks ja, något man är lite bortskämd med när man är en seattle-bo. Man kan göra listan oändlig när det gäller saker att tacka seattle för, fan vad det stämmer, man vet inte vad man har för än det är borta.

so, I have spoken the word. Min framtid här i Seattle är inte solklar - inte alls. Jag har fått lämna en plats jag älskar och känner igen sedan 6 månader tillbaka och nu svävar jag någonstans mitt emellan, utan fastställd slutadress. Det enda jag vet är att jag antagligen kommer lämna mitt seattle. mitt och denice seattle. DET SUGER !!

Det är dags för mig att ta mig an nästa utmaning, flytta på mig och uppleva någonting nytt & annorlunda. Förändring kan inte vara dåligt rätt igenom (eller eller eller?). Det som händer händer för en anledning. det har jag fått lära. men faktum kvarstår jag vill inte lämna mitt seattle. jag & denice skulle bli gamla och grå här var ju tanken. undra om saker och ting kan förändras och fortfarande förbli bra? det måste jag tro. det här var ju bara början.

jag har om jag ska vara uppriktig aldrig varit mer förvirrad i hela mitt liv, jag har miljoner frågor och funderingar men inte ett enda svar. jag behöver någon som kan ge mig ett svar, helst så ska denna någon vara jag. jag måste veta vad som är rätt - åh förresten, ett svar har jag. Jag ska inte hem. ödet kan ta mig vart det vill, men jag ser inget blått och gult SÅ DET SÅ.

12 timmar kvar tills jag lyfter, tills startskottet går. Startskottet på ett förhoppningsvis fantastiskt år. Jag är glad, taggad, ledsen och rädd. Men magkänslan säger mig att det kommer bli riktigt bra! Nu kör vi. Nästa gång jag skriver är jag i NYC! Jag kommer tro det först när jag ser det, världen är min lekplats och jag ska ta tillvara på varenda sekund och lära känna varenda glatt ansikte där borta.

All lycka i världen till dig Emmie och ditt nya spännande londonliv, I'll be senging all my love,
och till dig Angelica och ditt blivande projekt som makeup artist, och Gurre plugga inte ihjäl dig! Helle, lycka till i Malmö. Emma, Mie och Johanna jag hoppas ni kör på att åka någonstans varmt och underbart som reseledare/lekledare. Johanna Ottosson, jag kommer sitta och lyssna på låtarna du gett mig och tänka på dig. Lovisa, njut av 3an. Du har otroligt mycket att se fram emot. Carina, håll Nr 17 vid liv så är du snäll :) och till alla er andra som funnits där för mig, ha ett toppen år.

 Föräldrar och syster, ni är bäst. Så mycket som ni ställt upp för mig. Jag älskar er

Jag har länge vetat att denna dagen skulle komma, det är jobbigt och det är svårt. Jag vet inte riktigt var jag har mig själv just nu och hur jag känner. Det är i sånna här tider världen stannar upp ett slag och man upptäcker hur mycket man har att vara tacksam för, gårkvällen var helt underbar och jag är så otroligt glad för att jag har fått träffa alla dessa underbara människor under de senaste åren. Så här i efterhand vet jag att jag borde ha varit tacksam för varje dag jag fått dela med er. Som i vardagen varit självklarheter. Nu återstår ett hinder, att försöka inse att jag inte kommer få träffa er på ett år och försöka va ok med det. Men efter gårdagen känns hindret plötlisgt mycket mindre och jag vet till hundra procent att vi kommer ses snart igen! Tack som fan - massa kärlek till er!

Sitter och myser i Österslöv med Emmie och Angelica Gurre Gustafsson, gäller att ta tillvara på de sista dagarna.
Vi sitter även och diskuterar en möjlig utgång, otippat men kul!

Imorgon blir det till att gå upp i tid, planering och förberedelser inför kvällens festligheter. Idag har jag även varit i stan och uträttat en hel del. B la så har jag klippt mig riktigt shor short. Modigt värre :), laddat plånboken med en hyfsat fet dollar bunte och köpt lite smått och gått inför resan! För nu är det nära, så nära. Å tro det eller ej, jag är just nu mer taggad än nervös!! Klockan elva på måndag morgon ska jag möta upp mimmi och de tre killarna som vi haft turen nog att få åka tillsammans med. Tanken är att vi ska ses och ta någonting att dricka, snacka, lära känna varandra lite smått och på så sätt skaka av oss nervositeten. Det kan inte bli annat än bra!

 2 DAGAR

Hey people,

Dålig uppdatering i stressiga tider och i en djungel av saker som måste fixas och donas med. Det är galet nära nu, 5 dagar! Jag lovar, det krävs ett mirakel för att ska ha med mig allting på måndag! Så Gud hör mina böner: låt mig inte glömma något sånt där som tillhör kategorin superviktigt.

- Sen senast så har jag hunnit vara en vända i blöta och regninga England. Jag hade 4 toppendagar med lite quality time med farmor och farfar, present shopping till familjen (å lite till mig själv såklart) och släkt tjohejsan. Alla önskade mig lycka till och jag undrar vad jag har gjort för att förtjäna att få 200 dollar bara sådär men jag tackade och tog emot med ett stort leende.
Lyckligtvis har jag ännu inga symptom på svininfluensa, haha ta i trä för fan. Och jag är frisk som en nötkärna :) och taggad till tusen! trots en känsla av tvivel och ibland även skräck inför vad som väntar på måndag men det är bara till att tuta och köra.

- Annars, i min kaotiska vardag så kommer morgondagen bjuda på bad och grillning i Österslöv med tjejerna. På fredag ska jag in till stan en sista gång för att klippa mig, short short. Samt inhandla en del grejer som jag behöver inför resan och i synnerhet veckan i NY. Sen sen sen på Lördag ska jag ha avskedsfest för nära & kära, det kommer nog bli hur bra som helst! Så, nu får det vara nog för denna gång. Nu ska jag fortsätta packa ner mitt rum! puss och kram


Shopping i Oxford, längst till höger ser ni en av mina favorit affärer i Ox. Debenhams


Lördagsmorgonen bestod av 4 timmars solsken på farfars kolonilott. Jag hjälpte till så gott jag kunde och orkade med diverse saker, men jag satt mest och läste the Daily Mail och drack kaffe.

  
Världens goaste Daisy fanns med under större delen av tiden

 
Lucy & the world's best Grandad                             Kusinerna

    
Sötaste Chloe                                                      Teatime, min coola tårta                           

























Thank you xxx

Nu drar jag till Englandet är hemma igen på Måndag! I helgen väntas shopping och släktträff, det kommer bli kanonens!
Synd bara att jag missar Helles tillställning på lördag, men jag önskar henne och alla som ska dit en riktigt trevlig kväll!

hej hej nu bär det av mot kastrup

22:47
en längtan så stor, tretton dagar.

idag har det annars inte hänt så mycket, jag har jobbat. 4 dagar kvar. check!
när jag kom hem satte jag mig här och plötsligt blev Sattle så påtagligt nära, när det plingade till i fb inkorgen. ett mail från min hostdad med lite frågor angående vad jag vill köra för bil :)

Jag har även beställt böcker som jag ska ge familjen, b la. två Astrid Lindgren böcker på Engelska. hoppas det gillas!

Men veckans happening, som ingen toppar, hör samman med Emmie. Hon ska nämligen flytta till London i September, även hon som Au Pair. Jag är riktgit glad för hennes skull och vet att hon kommer få det kanonbra! Congrats!

Idag för första gången på länge slog det mig även att jag ska få uppleva NYC, for real. The big apple and the city that never sleeps, undra om det motsvarar förväntningarna man haft i huvudet så länge? Kan faktiskt inte tänka mig annat!

Pengar, pengar, pengar.. det skapar inget annat än massa ångest. Ångest när man inga har. Beslutsångest över vad man ska lägga dom på när man väl har dom. Jag har ungefär i tre års tid, alltså ungefär sen den dagen jag började jobba, sagt att jo men ja ska spara. I alla fall några hundralappar i månaden....
haha mitt livs största lögn, I'll tell you, månaderna har kommit och gått och alla har de haft en sak gemensamt. Ett slutsaldo på några ynka hundralappar. So, I'm in deep shit. Jag befinner mig just nu i ett läge där de här extra tusen verkligen hade suttit som en smack. Jag tror aldrig jag kommer lära mig. Spara? Huh?

Bara en liten instickare, eftersom detta är vad den mesta av dagens tankeverksamhet har gått åt till.

Men lite updates kanske; jag skickade precis ut mina inbjudningar till min avskedsfest genom facebook. Känner väldigt blandade känslor inför kvällen, fan va roligt det ska bli men å andra sidan fan va jag kommer gråta bort stora delar av den också. För det andra så har jag nog bestämt mig för att åka till England i alla fall, om inget nytt hinner hända till nästa vecka. Så har varit på apoteket och införskaffat mig en styck handdesinfektion, bakteriedödande skum typ. Handhygien är a och o om jag inte vill bli sjuk har jag blivit informerad om.

Och för det tredje så hade jag, angelica, emma, mie och johanna en riktigt trevlig utekväll i Malmö igår. Spontant och nytt, för en gångs skull. Bussresan hem var dock fruktansvärd och alarmet som gick av klockan 07.00, tre timmar efter de att vi kom hem, var ännu mer fruktansvärt. Därför sitter jag hemma ikväll och uppdaterar min blogg. När jag sätter punkt här ska jag lägga mig i sängen och sätta på en bra film. Undra om den hinner börja innan jag somnar. - byes

 

ja det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör

åh, jag sitter och tänker alldeles för mycket just nu.
dels så fick jag ett oroväckande samtal från England igår om att den äckliga svininfluensan sprider sig otroligt snabbt där borta just nu och de ville att jag tog mig en ordentlig funderare på om jag verkligen vill riskera att komma över, med ett USA som står inför dörren och väntar bara en vecka efter att jag kommit hem.


det andra negativa för idag. varför finns dessa dagar?
är att jag sitter och sträckläser alla dessa tusen bloggar som au pairer skriver borta från usa, med stor förtjusning of course. men också med en liten gnutta skräck, som visserligen funnits där från början men som nu börjar bli allt mer påtaglig. och frågan om huruvuda jag kommer klara det eller inte gnager sig fast i huvudet och spelas upp gång på gång. jag får huvudvärk och ont i magen.

I need some fine wine
och jag hoppas på en utgång i malmö på fredag, ja
men nu ska jag åka ner och köpa en ganska stor påse med godis HEJ

gokväller,
nyss hemkommen från Emmie och en trevlig kväll i Åhus tillsammans med henne Johanna Gurre och Lovisa.
Vi var feta och ordered some pizza from Robins. Satt uppe på deras trädäck och hade utkik över ett livlig och sommarsprudlande Åhus. Gud jag älskar detta stället på somrarna! Maten var hemskt god men jag, johanna och emmie bestämde oss för att göra plats åt en glass också, så det blev en tripp ner till hamnen. Ännu mer folk.

det är en sak ni ska veta om dessa tjejerna, i synnerhet Johanna och Emmie. Dom är ena riktiga movie kännare. Vi andra kan nämna vilken film som, vilken som helst och dom har sett den - garanterat. Men inte nog med det dom kan de flesta repliker, ännu fler skådespelare, vem som dejtar vem och vad dom hade på sig. Hur som helst så går mycket av tiden åt att diskutera dessa filmer och människor. Och för en som mig, som inte är så hiskiligt kunnig, slutar det med att man mest sitter och nickar, instämmer och skrattar när dom andra skrattar. jag kanske ska börja kolla mer film?

Vidare så leder detta till mina slutliga rader i detta sena blogginlägg. Mitt uppe i en av dessa heta filmdiskussionerna kommer vi in på Love Actually. En film som jag sett - actually! Jag skulle nästan kunna gå så långt som att säga att detta är en av mina favoriter. I alla fall så resulterade detta i att vi cyklade hem till Emmie, la i skivan, tryckte på play och snabbspolade fram till våra favorit scener/repliker.

Bla bla bla.. nu blir det tjatigt men när vi sitter där i soffan så lägger Johanan in en kommentar om att Sam (den lille killen som spelar trummor för att vinna söta Joannas hjärta) (rödhårig, söt tycker jag, ful tyckte dom andra) är fruktansvärt lik kommisarie Linleys kompanjon. Ni vet den här brittiska deckarserien som körs på antingen SVT eller 4an om söndagarna. Å ta mig fan - vi googlade och såg att så var fallet. Avgör själva:

Gårkvällens inflyttningsfest hos Ida och Nils var trevlig som fan, men tyvärr avslutades inte kvällen med flaggan i topp. Jag drog en riktig nitlott och betalade inträde på teaterbaren som hade ungefär 5 besökare denna kväll! Score!

Nu när jag sitter och gör allt och ingenting, och defenitivt inte det jag ska, så hittade jag en söt liten låt i Internets gömmor. Owl City (jävla namn) heter gruppen som skrivit låten Hello Seattle. Som framöver kommer att spelas var gång du besöker bloggen, å du, även om du är en av dem som anser att det är skitjobbigt när musiken sätts igång på autoplay så snälla, snälla fortsätt läs. och kommentera för det finns ju faktiskt en stoppknapp. det är bara en liten nice touch :)

Idag om 3 veckor kommer jag springa runt som en yr höna med magknip och med gråten i halsen. Ikväll om 3 veckor kommer jag gå o lägga mig för sista gången i min säng. Inatt om 3 veckor kommer jag inte sova en blund för USA kallar och jag kan inte vänta för att få släppa taget och TA STEGET