Varje gång jag tittar upp mot himlen, vare sig det är hemma på gräsmattan medan vi spelar lacrosse eller om det är när jag är på väg till skolan, och ser ett flygplan är det som en knytnäve knyter sig i magen på mig. Jag har det fruktansvärt bra här men var dag blir man på något sätt påmind om vad man har hemma och önskar att man kunde få en skön variation på tillvaron. Men jag har blivit en big believer på att tiden på egen hand gör en starkare. Airplanes som går på radio nu tilltalar mig otroligt mycket dock!

Ganska lugn dag på jobbet både idag och igår, innan dess avklarades en ovanligt lugn helg.Gjorde en ordentlig utflykt med lillen till Oakland, en timme norr om MP, och till Fairyland. Oj oj oj - ni må tro vad det gick hem! En dag i sagornas och feernas land går till historien som lyckat! Är det förresten illa att jag kan känna mig underhållen i en treårings sällskap?

Satt och planerade med Linnea tidigare idag, båda två börjar, efter tre månader i Menlo Park, känna en lust av att resa någonstans. Hitta på någonting och ge oss ut på äventyr. Nästa helg är Pismo Beach och MGMT spikat och klart! Men helgen efter funderar vi på att åka till Yosemite national park och campa. JA CAMPA!!!! vi får se. men vi måste ge oss på nya vatten snart. det är lätt att bli rastlös när man är bortskämd.

I helgen väntas disco cruisen i San Francisco bay med au pair ligan, och en dag i San Francisco känns mumsigt:)


why not give snowhite some love?


Can we pretend that airplanes in the night sky are like shooting stars?
I could really use a wish right now, wish right now, wish right now